josefinee!

Dom här dagarna..

Mitt humör ligger på noll. Jag känner knappt för och prata, vill helst inte prata alls. Det är en sån här dag då man bara går runt och tänker på allt, allt som kommer ikapp en. Då man känner sig frukansvärt ensam och helt tom. Jag känner för och inte göra nånting, för allt känns bara jobbigt just idag. Det är som att nånting tynger ner en och hur man än försöker få bort tyngden så går det inte, man är för svag. För svag för att ens försöka. Jag vill vara stark, starkare än vad jag är just nu. Men det är för tungt och det läggs bara på mer och mer med tiden och allt kommer på en gång. Det finns en person som förstår mig mer än någon annan, en person som fick mig och känna mig stark dom här dagarna, som aldrig fick mig och känna mig ensam. Den personen hjälpte mig och få bort tyngden mer än någon annan och det är den personen jag behöver idag och det är min pappa. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas